Coming across - not just being a boss
|
Med tanke på de rådande omständigheterna i världen just nu kan det vara på sin plats att också tänka på nedanstående.
Planeten fortsatte att vrida sig runt sin axel som vanligt vilket resulterade i att solen gick upp överallt på jorden. Millioner fåglar sjöng och ett oändligt antal blommor blommade. Jorden välsignades med hundratusental helt nya, ljuvliga människobarn. Intelligenta och kärleksfulla och mycket modiga handlingar utfördes varje sekund på planeten. Millioner människor avstod från att säga eller göra något elakt. 10.000 ny, verkligt bra idéer kläcktes. Millioner människor skrattade, lärde sig något nytt, rörde med ömhet vid varandra, älskade livet och vägrade att ge upp.
Jag hör och jag glömmer
Konfucius
`Jag tror att man dör när själen slits ut´. SR P 1 30 september 2000 Barn om döden.
”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva hos människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill ha kontakt till vare pris”. ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva hos människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill ha kontakt till vare pris”.
Ur ”Doktor Glas” av Hjalmar Söderberg
När jag ber dig lyssna på mig och du börjar ge mig goda råd har du inte gjort vad jag bett dig om. När jag ber dig lyssna på mig och du börjar förklara varför jag inte ska känna som jag gör, trampar du på mina känslor. När jag ber dig lyssna på mig och du tycker att du måste göra något för att reda ut mina problem sviker du mig, hur underligt det än kan låta. Kanske är det därför som böner hjälper en del människor. För Gud är stum och han ger inga goda råd eller försöker ”greja” saker och ting. Han lyssnar bara och låter mig klara mig själv. Så lyssna bara på mig är du snäll och vänta på din tur en stund så lovar jag att lyssna på dig.
Okänd
"Jag föredrar entusiasmens misstag framför klokhetens likgiltighet."
Anatole France
Kommunikation på hög nivå ”När det var sängdags lipade hon fortfarande så jag gick in till henne och slog armarna om henne och sa; du vet hur mycket jag älskar dig. Sedan talade jag med henne om karaktär och vad hon gjort som var fel och hon lyssnade på mig hela tiden – tog inte blicken från mitt ansikte. Jag började gratulera mig själv – jodå, jag nådde verkligen fram till henne. Det här skulle hon minnas när hon var 40. Jag talade i 20 min. Hon var som trollbunden. När jag tystnade för att leta efter det avgörande argumentet frågade hon;
|